Arkivbildare: GATUKONTORETS ARKIV

Grunduppgifter

GATUKONTORETS ARKIV
222
1901 - 1997
Västerås
  • - - ---
H I S T O R I K Västerås stadsarkiv 222 GATUKONTORETS ARKIV Inledning Vid sekelskiftet, närmare bestämt den första januari 1901, tillsattes den förste befattningshavaren inom stadens byggnadsväsende kallad arbetschef. Hans föregångare hade varit den s k stadstimmermannen som tillsattes 1863 och handhade stadens allmänna arbeten. I och med den kraftiga expansionen mot slutet av 1800-talet behövdes fler specialiserade tjänstemän bl a en arbetschef. Hans uppgifter var fortfarande av de mest skiftande slag då han skulle ha överinseendet över alla arbeten som utfördes för stadens räkning såsom: anläggning och underhåll av gator, torg, vägar, hamn- kaj- och brobyggnader, husbyggnader m m. Arbetschefen skulle odelat ägna sig åt sin tjänst och inte åta sig några andra uppdrag. I endast åtta år varade tjänsten som arbetschef. Redan år 1909 tillsattes en kommitté för att utreda behovet av en sammanhållande teknisk tjänsteman. Samma år bifölls kommitténs förslag av stadsfullmäktige och en byggnadschef tillsattes, Gösta Smitt. I byggnadschefens uppgifter ingick även den förre stadsingenjörens åligganden. Gösta Smitt skulle således tjäna som biträde åt drätselkammaren, byggnadsnämnden, hamnstyrelsen samt tillfälliga kommittéer för byggnadsarbeten. I samtliga institutioner skulle han vara föredragande och verkställande vad beträffar de tekniska ärendena, och för detta erhöll han 8000 kronor årligen. Byggnadschefen anställde själv förmän och arbetsfolk, och under hans förmanskap ställdes följande tjänstemän: stadsinspektoren, (som övertog den förre arbetschefens uppgifter), renhållningsföreståndaren, stadsträdgårdsmästaren samt hamnfogden. De följande tjugo åren ändrades endast tjänstemannastaben något. I början av tjugotalet tillsattes en byggmästare för att avlasta den sjuklige stadsinspektoren. Vid stadsinspektorens pensionering anställdes ett manligt kontorsbiträde för att sköta hans göromål. Byggmästartjänsten, som endast var tillfällig, upphörde i och med byggmästarens pensionering. I hans ställe tillsattes en verkmästare. Byggnadschefens göromål ökade något då han 1923 ålades att sköta registerföringen över fastighets -indelningen i staden. Detta hade tidigare skötts av magistraten. 1932 var en omorganisation av byggnadskontoret nödvändig och en kommitté tillsattes för detta ändamål. Detta berodde först och främst på den nya stadsplane-och byggnadslagstiftningen, tillkommen samma år, som medförde ökade mätningsarbeten. Man föreslog således att byggnadschefens uppgifter delades och att ett särskilt stadsingenjörkontor med en stadsingenjör i spetsen inrättades för att ta hand om de ökade mätningsarbetena. Byggnadschefens uppgifter reducerades ytterligare när hans uppdrag för drätselkammaren och hamnstyrelsen överflyttades till andra tjänstemän. I två år bearbetades förslaget till omorganisation och den första januari 1934 började tillämpningen. 1932-års kommitté hade även föreslagit att Gösta Smitt i fortsättningen skulle tituleras byggnadsingenjör men man beslutade att så länge han kvarstod skulle han få behålla sin chefstitel. Fem år efter omorganisationen förtidspensionerades Gösta Smitt p g a nedsatt hälsa. Han erhöll förutom den årliga pensionen 7000 kronor extra mot att han utförde vissa granskningar av ritningar, konstruktioner m m. En kommitté tillsattes för att utse en ny byggnadschef, och på dess förslag skulle Smitts efterträdare enbart vara tillfällig chef p g a ännu en omorganisation inom byggnadskontoret som påbörjats samma år. Den nye byggnadschefen blev Folke Schiött som kvarstod ända till 1965. I augusti 1940 sammanfördes byggnads- och stadsingenjörkontoret åter till en enhet. Detta berodde på den ökade byggnadsverksamheten. Man behövde en stadsarkitekt som skulle planlägga de ökade byggnadsarbetena. Detta hade tidigare varit stadsingenjörens uppgift. När nu stadsingenjörens göromål minskades var en sammanslagning med byggnadschefen till en chefstjänst lämplig. Ytterligare några tjänstemän anställdes nämligen en förste assistent samt en biträdande arkitekt. Tidigare bestod personalen av ett tekniskt biträde, en mätningstekniker, en kartriterska, en byggnadsingenjör, en bokhållare, en verkmästare samt ett antal förmän. Sammanslagningen av byggnads- och stadsingenjörkontoret blev inte bestående någon längre tid. Redan år 1943 skildes de åt och blev återigen två separata kontor. Detta berodde på den skarpa kritik som framförts främst från lantmäteristyrelsen som ansåg att mätningsarbetet i staden var så viktigt att ett självständigt kontor borde finnas för detta ändamål. De följande åren växte byggnadskontorets uppgifter mycket kraftigt och man fick behov av mer personal. 1944 inrättades ett antal ordinarie tjänster nämligen en vägtekniker, en byggnadstekniker, två kontorsbiträden, en kartriterska samt en byggnadsförman. Under 1940-talet såg byggnadskontorets organisation ut på följande sätt: I spetsen stod byggnadschefen Folke Schiött. Under honom sorterade en förste ingenjör som chef för ritkontoret, en byggnadsingenjör som chef för arbetskontoret där en verkmästare, en förrådsman samt en maskinist var anställda. Direkt under F. Schiött sorterade även fastighetsförvaltaren med ett skrivbiträde. Dessutom fanns en gatuförman för nybyggnad och underhåll av gator och vägar, en byggnadsförman för stadens betong- och träarbeten, en arbetsförman för stadens renhållning, en ordinarie bokhållare, två extra skrivbiträden och en extra byggnadsförman. Mot slutet av 1940-talet blev vissa byggnadsarbeten för betungande för byggnadskontoret och i augusti 1946 bildades ett särskilt fastighetskontor. En ny instruktion för byggnadschefen följde där det bestämdes att byggnadskontoret skulle handlägga frågor om gator, vägar, broar, torg, hus och hamnbyggnader samt i viss mån ledningsarbeten. Denna instruktion ändrades något 1957 då ordet "hus" ströks eftersom detta sorterade under fastighetskontoret. Samma år ändrades arbetsingenjörens titel till arbetschef. Under 1950-talet blev anläggning och underhåll av gator och vägar den allt dominerande uppgiften inom byggnadskontoret och 1959 ändrades benämningen till gatukontoret, och byggnadschefen titulerades hädanefter gatuchef. Den ökande trafiken under 1950-talet krävde också sin personal och 1959 anställdes två byråingenjörer, en ingenjör samt en utsättare för att lösa trafikproblemen. Sedan gatukontorets tillkomst 1959 har en omorganisation ägt rum under åren 1963-1964. När detta skrives är kontoret organiserat efter följande konturlinjer. Kontoret förestås av gatuchefen Gunnar Jepson. Närmast under honom sorterar en administrativ avdelning, ledd av gatukamreren. Den yttre verksamheten är fördelad på fyra större enheter, en arbetsavdelning under chefskap av en överingenjör, en nyanläggningssektion under en arbetschef, en konstruktionsavdelning under ledning av konstruktionschefen och en trafikavdelning som förestås av stadens trafikingenjör. Nedan redovisade samlingar täcker givetvis icke hela det ursprungliga området för Gösta Smitts ämbetsvärv. Stora delar av de arkivaliebestånd som på sin tid vårdades av honom har genom ovannämnda omorganisationer avsöndrats och bildat kärnan i nya arkiv. När Gaggeska gården, där byggnadskontoret på 1950-talet hade sina lokaler, på sin tid flyttades till Vallby, kvarlåg där, efter gallring, blott mindre, osorterade bestånd av handlingar från Gösta Smitts tid, väsentligen berörande hans befattning med stadens offentliga arbeten, gator, broar, byggnader, hamnväsen m m. Dessa handlingar har fått bilda grunden till detta arkiv. Källor: Theofil Öberg: Västerås stads kommunala historia, band 1, 1863 sid. 86-92, VLT:s tryckeri 1948 Stadsfullmäktiges i Västerås protokoll och handlingar 1919-1970. Västerås den 15 juli 1971 Maria Södergård Historik, fortsättning: 1970 föreslog man en särskild nämnd för vissa delar av den fysiska kommunala planeringen; Gatunämnden, se Stadsfullmäktiges beslut av 28 maj 1970 § 174. Beslutet skulle verkställas med ingången av år 1971 men just denna del av den kommunala omorganisationen ändrades av Drätselkammaren. Det blev ingen nämnd utan frågor rörande Västerås gator sköttes som förr centralt under Drätselkammaren och Kommunstyrelsen. Först från 1 januari 1977 uppkom en nämnd som ålades gatufrågorna, nämligen Gatu- och materialnämnden. Gatukontoret sorterades då in under denna nämnd, liksom Materialkontoret. Kontoret var indelat i fyra avdelningar: Först arbetsavdelningen där överingenjören/gatuchefens ställföreträdare var chef, sedan projekteringsavdelningen med en projekteringschef, trafikavdelningen med sin trafikingenjör och sist kamerala avdelningen med en kamrersassistent.Gunnar Jepson var chef för Gatukontoret i sin helhet fram till 1978. 1985 sammanfördes Gatukontoret och Materialkontoret till en gemensam förvaltning under namnet Gatukontoret, inordnat under Gatu- och materialnämnden. Inköpskontoret hade tidigare avskilts från nämndens verksamhetsområde. Med anledning av omstruktureringen föreslogs att nämnden skulle byta namn till enbart Gatunämnden, vilket också skedde vid kommunfullmäktiges sammanträde 1986 den 18 juni. Från 1993 ändrades Gatukontorets organisation till att delas in i en beställande stab med utföraravdelningar under sig. Utförarna var Administrativ service och de olika verksamheterna var Anläggning och bro, Drift och underhåll, Plan, Trafikdrift, Trafiknämnd och Trafiktjänst.Gatukontoret upphörde och blev 1998 tillsammans med Park- och idrottsstyrelsen och delar av Vägab till Teknik- och idrottsförvaltningen under Tekniska nämnden. Västerås januari 2013 Ina-Maria Jansson

Placering

652

Länkar

Det finns inga länkar