Arkivbildare: VÄSTERÅS KONSTFÖRENINGS ARKIV

Grunduppgifter

VÄSTERÅS KONSTFÖRENINGS ARKIV
338
1919 - 19--
Västerås
  • - - ---
H I S T O R I K Västerås stadsarkiv 338 VÄSTERÅS KONSTFÖRENING Västerås Konstförening konstituerades den 29 september 1919. Till intendent utsågs kamrer Harald Billman. Verksamheten blev från början livlig. Föreläsningar och utflykter ordnades, givetvis även utställningar, ehuru lokalfrågan länge förblev ett stort problem. Den 1 nov. 1922 - 1 juli 1929 ställde Asea utrymme till förfogande för ett konstgalleri, och här, i den Hahrska kontorsbyggnaden, verkade föreningen i stort sett framgångsrikt, även om denna tillfälliga lösning var publikt mindre tillfredsställande. 1929-31 var föreningen hemlös eller, rättare, hänvisad till magasinsutrymmen. Framställningar till K. M:t om lotterimedel för uppförande av ett konstmuseum avslogs. Men den 15 oktober 1931 kunde det av föreningen av VLT förhyrda Kullska huset vid Stora Gatan invigas till konstgalleri. Stadsfullmäktige inträdde som hyresgarant, och de erfoderliga reparationerna av huset lät redaktör Anders Pers utföra på egen bekostnad. Nu begynte en intensiv period i föreningens historia, det goda 30-talet, präglat av en livlig utställnings- och förvärvsverksamhet. Andra världskrigets utbrott innebar ett avbräck för föreningen som för all annan civil frivillig verksamhet. Under senare 40-tal ägde emellertid en märklig återuppblomstring rum, innan 50-talet kom med en viss nedgång, orsakad av massmedier och föreningströtthet. Harald Billman efterträddes den 1 mars 1952 som intendent av civilingenjör Helge Smedinger, denne i sin tur den 1 januari 1961 av fil. licentiaten Sven Hammarlund. Sistnämnda skifte föregicks av en sannskyldig revolution i föreningens verksamhet. Arbetsåret 1959/60 förlöpte under akut flyttningshot för föreningen. Kullska huset skulle rivas.Därtill kom att Helge Smedinger önskade avgå. Enligt ett av stadsarkivarie Sven Olsson inom en med konstmuseilokalfrågan arbetande kommunal kommitté ställt förslag erhöll föreningen nya stadgar. Dess styrelse utökades med två ledamöter, från 7 till 9: av föreningen själv valda 6, av drätselkammaren 1, av skolstyrelsen 1 och av folkbildningsorganisationerna 1. Föreningens ekonomi garanterades av staden, som också ställde till dess förfogande en tillfällig utställningslokal i stadshuset, minneshallen i entréplanet. Dessa förändringar medförde en enorm ökning av intresset för föreningens verksamhet. Entusiasmen har emellertid sedan gradvis svalnat. Västeråsarna väntar, när detta skrives, på sitt konstmuseum. Program för ett sådant uppgjordes inom föreningen år 1963. Detta år är märkligt även av ett annat skäl; då startades med föreningen som huvudman och teckningskonsulent Erik Segerberg som rektor Västerås Konstskola. -Västerås Konstförenings samlingar upptar närmare 1000-talet nummer och har betecknats som en av de förnämligaste i privat hand i Sverige. För deras uppbyggande gjorde på sin tid Harald Billman en avgörande insats. Under 50- och 60-talen av stadsfullmäktige givna bidrag ur Västerås stads kulturfond har också varit av stor betydelse. Bland särskilt viktiga förvärv må nämnas Aguélisamlingen i 20-talets början, Jerndahlska samlingen och de båda Millesskulpturerna 1927-1928, den med Fontänkommitténs kvarlåtenskap följande Fabian von Postska samlingen av äldre porträtt 1930-31, Olof Hermelins samling och en av Gunnar Pers skänkt oljemålning av Emile Bernhard 1932-33 samt den vackra svit av svensk 1900-talskonst, som blivit frukten av kulturfondens ovannämnda engagemang. Utom intendenterna må bland föreningens skapare och gynnare nämnas landshövding Valter Murray, ordförande 1919-38, advokat J. Ruben Nyman ordförande 1938-49 och 1960-61, arkitekt Sven Ahlbom ordförande 1949-60, arkitekt Erik Hahr, engagerad i föreningens ledning intill sin död 1944, direktör David Sjölander, donator och eljes verksam i föreningen från starten och fortfarande, Fru Ruth Randall-Edström samt konstnärerna Elsa Celsing, David Söderholm och Erik Idar. Medlemsantalet i föreningen har växlat: 226 år 1921, 129 år 1922, 210 år 1930, 190 år 1931, 315 år 1936, 572 år 1945, 904 år 1946, 1153 år 1952 och 1010 år 1964. Antalet utställningsbesök har givetvis också varierat. 30-talets toppsiffra 9480 år 1934/35 överskreds under 40-talet: 10.372 1941/42, 12.441 1942/43, 14.809 1945/46, 15.463 1946/47 och 16.316 1949/50. År 1959/60 nåddes bottennoteringen 6004, år 1961 återigen den absoluta toppsiffran 39.301. - Arkivet i buntar där intet annat angives. Konstmuséet har betraktats som en egen administrativ enhet och har en egen arkivförteckning.

Placering

147

Länkar

Det finns inga länkar