Arkivbildare: BARKARÖ KOMMUNARKIV

Grunduppgifter

BARKARÖ KOMMUNARKIV
34
1863 - 1951
Barkarö
  • 198000016 Västerås-Barkarö kommun 1863-1951
H I S T O R I K Västerås stadsarkiv 34 BARKARÖ KOMMUNARKIV Västerås-Barkarö kommunala historia skiljer sig icke i någon högre grad från den historia som skrivits för andra kommuner med likartad struktur, exempelvis det angränsande Lundby. Den börjar med kommunallagarnas ikraftträdande nyåret 1863 och slutar med år 1951, vid stor- kommunreformen. Bättre än på något annat sätt kan den illustreras genom uppräkning av samtliga kommunalnämnds- och stämmoordförande under de nära 90 åren. I sockenstämman hade under årtiondet före kommunallagarnas tillkomst kyrkoherde J. Wahlquist suttit ordförande. Han avled 1861, och 1862 valdes till stämmo- och nämndordförande greve Fredrik Cronstedt på Fullerö. Han blev emellertid landshövdning ett år senare och remplacerades på de kommunala förtroendeposterna av arrendatorn på Barkarö gård J. Krook. Med år 1867 inträdde i hans ställe i nämnden inspektör Axel Palm på Fullerö, senare s.å. även i stämman, där befallningsman J. Pehrsson på Askö kort tid gästspelat. Åren 1871-1877 var kyrkkoherde J.G. Wahlström ordförande i stämma och nämnd, och 1878-1883 uppehöll arrendatorn på Barkarö gård C.W. Lundquist samma funktioner. År 1884 träder greve F. W. Cronstedt på Fullerö i hans ställe. Han stannar i ledningen för stämman hela 40 år eller t.o.m. 1923, då han efterträdes av arrendator Elis Karlsson. I nämnden följes han med år 1909 av kyrkoherde A. M. Strömberg, denne i sin tur 1916 av ryttmästaren greve Carl Cronstedt. Kommunalstämmans ordförande blir 1927 godsägare Edvard Svensson på Askö, och med Carl Cronstedts avgång förenar denne 1939 de båda presidieposterna. Edvard Svensson avlider emellertid 1944, och därmed delas åter fuktionerna. Slutåren 1945-1951 tjänstgjorde som stämmans ordförande kantor Oscar Holmgren och som nämndens lantbrukare Fredrik Fredriksson i Gotö. Barkarö var en de stora gårdarnas kommun, styrd av godsägare och storbönder. Socknen är dock vänd mot staden. Då fråga blev om kommunsammanslagning på 40-talet, yrkade Barkarö på inkorporering med Västerås. Det blev Dingtuna. Bläddrar man i de kommunala protokollen efter märkligare avgöranden, finnar man ej alltför många. Dramatiskt var det väl dock, när landssekreterare Curry Treffenberg talade till stämman om och för aktieteckning i blivande SWB den 25 januari 1871. Han gjorde det ej ohörd; kommunen tecknade 4000 Rdr Rmt. C. W. Lundquists konkurs 1884 orsakade väl också en del rabalder, och barnmorskefrågan gav samma år anledning till upprörande meningsbrytningar mellan å ena sidan det ännu folkrika Ridö, som önskade nära tillgång till förlossningshjälp, å andra sidan kommunens huvuddel, som av ekononiska skäl ville anlita barnmorska utifrån. Från strid till frid! Glädje och tacksamhet präglade stämman, när ortens son trädgårdsmästaren och senare stadsfullmäktigeledamoten Frans Johansson i Västerås 1902 gjorde en stor och till tiden obegränsad donation av trädgårdsväxter till kommunen. Ett planteringssällskap bildades enligt donators önskan. Första världskriget har ej satt stora spår i protokollen. Men krigiskt var det i stämman, när herrar Fr. W. Cronstedt och David von Schinkel 1911 hos KB begärde tillstånd till biltrafik på utfartsvägarna från Fullerö, Askö och Tidö. stämman inlade en skarp protest "mot förenämnda orimliga begäran i förvissning om att Konungens Befallningshavande icke skall för ett ytterst obetydligt fåtals nöje eller beqvämlighet åsidosätta en stor menighets rättmätiga kraf att öfverhuvud kunna trafikera sina vägar och åtnjuta trygghet till lif och egendom". En störning i den patriarkaliska friden! Vad senare beträffar framstår kommunsammanslagningen som den allt överskuggande frågan. Även här stod strid - men ej inbördes utan mot Dingtuna. Man var i Barkarö enig i sin önskan om inkorporering med Västerås stad. Västerås i stadsarkivet den 30 juni 1966 Sven Olsson stadsarkivarie

Placering

98

Länkar

Det finns inga länkar