Arkivbildare: LEKSELLSKA SAMLINGARNA

Grunduppgifter

LEKSELLSKA SAMLINGARNA
367
17-- - 19--
  • - - ---
HISTORIK Västerås Stadsarkiv 367 LEKSELLSKA SAMLINGARNA När kronofogden L.J. Leksell och Carolina Erelius, prästdotter från Gagnef, i början av 1830-talet bildade hjonelag i Hedemora, grundades en rätt märklig släkt. Kronofogden själv (1792-1859) bröt ej mycket av från mängden av kolleger, skötte sin tjänst och dog fattig. Men makan Carolina (1800-1894) var inget dussinfruntimmer, tjänstgjorde som vaccinatris, först i Gagnef, sedan i Hedemora, i över 55 år, fick medalj för sin gärning och satt fattig men ärad i den tacksamma småstaden till sin sena död. Hon kände allt och alla där, och hennes brev är en utomordentlig källa till ortens personhistoria. Hos henne i den Leksellska gården, hjälpande, bodde äldsta dottern Amanda (f. 1834), en människa med mycket gott hjärta. Carolina Leksells andra dotter, Rosalia (1838-1917), var en högt begåvad och djupt religiös kvinna, förskaffade sig mest på egen hand en god humanistisk bildning, tjänstgjorde som guvernant i närmare tre årtionden (t.o.m. 1886), hos Ulfar Arfwedsöner, Clasöner och Sandbergar och drev sedan privatskola i födelsestaden. Älskad och aktad av alla, var hon "tante Rosa" med hela Hedemora. Även hennes brev är ett biografisk material av rang. Såväl hennes som moders korrespondens speglar dessutom regionshistoriskt intressanta stämningar och förlopp under väckelsekristendomens genombrottsdecennier. Brodern Lars Johan Zephyrinus Leksell (1840-1913) genomgick Falu skola och skaffade sig under stora ekonomiska svårigheter, delvis avhjälpta genom informatorstjänst, en prästerlig utbildning. Han prästvigdes i Göteborg år 1865 och fick samma år sin första tjänst. Det var i hembygden, närmare bestämt i Leksand. År 1870 tillträdde han komministertjänsten i Amundsberg (Amsberg). År 1879 utnämndes han till kyrkoherde i Björskog. Som sådan installerades han 1881. Ehuru ibland lockad återvända till Dalom, kvarstannade han här till sin död. Under sin vistelse i Amsberg gjorde han banbrytande insatser för dövstumsundervisningen, och efter sin flyttning till Västmanland verkade han under en lång följd av år som folkskoleinspektör i sitt färdernelandskap. Han var en dugande präst och skolman. Som modern och äldsta systern var han formellt rikt begåvad. Han författade vårt lands första rimlexikon och flera andra skrifter. Hans brev är en njutbar och ofta intressant läsning. Hjälpsam och generös, drabbades han tidvis av stora ekonomiska svårigheter, men han övervann dem och lät dem ej påverka sitt goda lynne. Janne Leksell gifte sig i augusti 1872 med Christina Cederberg (1844-1889), en av döttrarna i 21-barnsäktenskapet mellan kyrkoherden i Röddinge Johan Daniel Cederberg (1808-1887) och Augusta Angel (1820-1890). De Cederbergska besöken i det leksellska hemmet i Amsberg och Björskog avsatte strödda brev som egentligen ej tillhör de leksellska samlingarna. Den hjärtegoda Christina Leksell skänkte sin make åtta barn, Johan (1874-1932), Ernst (f. 1875, död s.å.), Gustaf (f. 1876), Sigrid (f. 1877), Fritiof (1883-1900), Ruth (1880-1962), Viktoria (f. 1881) och Ingeborg (f. 1885). Alla dessa har som modern varit arkivblidare. Av stort intresse är givetvis konstnär Johan Leksells samling. Johan Leksell, "svartmästaren" betraktas tämligen allmänt som den främste svenske silhouettklipparen genom alla tider. Hans djur, hans luffare, hans porträtt präglas av liv, humor, rörelse och kraft. Tyvärr hämmades Johan Leksell i sin gärning av själslig ohälsa, avläsbar i breven till systern Ruth. Denna och systern Viktoria övertog skötseln av hemmet efter fadern. Fröken Viktoria Leksell arrenderade under ett 30-tal år Björskogs prästgård - en karlakvinna utan vank. Systern och hon var dessutom pionjärer i fruktkonserveringens konst i Sverige. Fröken Ruth spred med sina konserveringskurser det leksellska namnet vida över landet. De båda systrarna Leksell i Valskog förvärvade sig under ett halvt sekel av idog gärning ett stadgat anseende för duglighet, stridbarhet och originalitet. Fröken Viktoria Leksell donerade år 1965 de nedan redovisade Leksellska samlingarna till Västerås stad. Direktören Gustaf Leksell blev den som kom att föra namnet vidare. Den mest kände av hans söner är den framstående medicinaren professor Lars Leksell. Sigrid Leksell tillbringade i seklets början några år i USA, gifte sig år 1919 med konstnär Rudolf Lönne och bor i Hedemora. Ingeborg Leksell var som systrarna mycket aktiv, lät utbilda sig till sjukgymnast, bedrev under första världskriget och de svåra åren därefter fri praktik i Tyskland, senare i USA där hon ännu vistas. Hon representeras här av en vacker samling vykort. All korrespondens har registrerats i separata brevskrivarförteckningar. Hela arkivet i buntar. Västerås i stadsarkivet den 31 jan. 1967 Sven Olsson stadsarkivarie

Placering

21

Länkar

Det finns inga länkar