Arkivbildare: MÅLHAMMARS ARKIV

Grunduppgifter

MÅLHAMMARS ARKIV
391
13-- - 19--
Målhammars herrgård
  • 198015000 Björksta församling
H I S T O R I K Västerås Stadsarkiv 391 MÅLHAMMARS ARKIV Målhammar, 8 mtl i Björksta s:n i Västmanlands län, testamenterades år 1306 av den olycklige marsken Tyrgils Knutsson till Västerås domkyrka. Detta är den första kända händelsen i godsets historia. Småningom blev det åter frälse - tillhörde vid medeltidens utgång den mäktiga skånska adelsätten Tott. Från denna ärvdes det i mitten av 1500-av Gustaf Axelsson Banér, en av rikets främsta ädlingar och hovmän men till slut lika olycklig som marsk Tyrgils, halshuggen först av alla dömda i Linköping den 20 mars 1600. Efter denna blodiga dag indrogs Målhammar med andra Banérska gods till kronan. Det restituerades dock 1612 och tillföll Johan, den avrättades son, senare ryktbar fältherre och generalguvernör. Målhammar blev under hans tid väl bebyggt. Johan Banér hade en son och arvinge, Gustaf Adam. I kraft av faderns förtjänster upphöjdes han i grevligt stånd och blev högt betrodd i rikets tjänst. Dock voro hans personliga egenskaper ingalunda lysande; de skänkte honom hos malisen namnet "Dulle-Banéren". Efter hans död 1681 förvärvades Målhammar av komissarien Johan Adlercrona, och 1688 indrogs godset till kronan, dock även denna gång högst temporärt. Det återvanns till frälse av ryttmästaren greve Jakob Stenbock med maka Sigrid Magdalena Banér, Dulle-Banérens kusindotter. De följdes vid egendomen av mågen kapten Georg Gustaf Wrangel, men efter hans död 1741 förvärvades Målhammar av revisionssekreteraren, senare justitiekanslern och presidenten Peter Silversköld. Efter hans frånfälle 1758 övergick egendomen i hovkvartermästaren Anders Forsners händer. Han utvidgade godset, förbättrade och nybyggde. Död 1781, ärvdes han av dottern Hedvig Charlotta, gift 1785 med friherre Sven Gabriel Oxenstierna, småningom titulär hovmarskalk. Deras son Axel Gabriel blev efter moderns död 1821 innehavare av egendomen men lät denna gå sig ur händerna. Dess ägare blev nu, 1829, efter ett par snabba skiften generalmajor Lars Jacob von Knorring. I hans släkt stannade godset, något arrenderat, intill år 1888, då det, nu 12 ½ mtl, av generalmajor O. M.v. Knorring försåldes till godsägare G.A. Johansson. Från denne köptes det av den namnkunnige statsmannen J.A. Gripenstedts dotter Sophie Johanna. Hon hade nyligen försålt det efter maken, den 1881 avlidne norskfödde kammarherren jur.kand. Peter Oluf Treschow, ärvda Tidö, och Målhammar blev nu hennes residens. Eljes hade hon 1888 efter modern tagit i arv Hidingsta och flera andra gårdar i Närke, men detta avlägsna godskomplex var utarrenderat och avyttrades år 1896. Sophie Johanna Gripenstedt gifte 1893 om sig och blev grevinna Lewenhaupt, men även hennes andra äktenskap blev kort, och Målhammar förblev Treschowskt. Nuvarande ägaren, hennes sonson kanslirådet Johan Treschow deponerade i samband med 1961 års arkivinventering i länet nedan redovisade handlingar i Västerås stadsarkiv för ordnande och förtecknandet. Det är ett vackert och väl hållet gårdsarkiv, bestående huvudsakligen av 1700- och 1800-talshandlingar. Arkivet kan sägas bestå av fyra olika samlingar, den Forsnerska, den Oxenstiernska, vari då inbegripits vissa Stjernfeldtska och Johanssonska handlingar, och den Knorringska och de Treschowska. Alla ha de givetvis sitt intresse från gårdshistorisk synpunkt, dessutom i viss utsträckning mer allmänt, den förstnämnda genom sina juridica och handlingar om husbyggnad, de båda därpå följande, särskilt den omfångsrika Knorringska, genom sina economica, den sistnämnda genom däri ingående biographica och privatiora. I buntar, där intet annat angives. Västerås i stadsarkivet den 7 oktober 1961. Sven Olsson stadsarkivarie

Placering

11

Länkar

Det finns inga länkar