Arkivbildare: RUDBECKIANSKA SKOLANS ARKIV

Grunduppgifter

RUDBECKIANSKA SKOLANS ARKIV
Högre allmänna läroverket, Västerås högre allmänna läroverk
431
15-- - 19--
Västerås
  • - - ---
H I S T O R I K Västerås stadsarkiv 431 RUDEBECKIANSKA SKOLAN Västerås Högre Allmänna Läroverks historia skrevs år 1923 i samband med 300-årsminnets firande av dess dåvarande rektor Gottfrid Kallstenius (Camenae Arosienses sid. 13 ff), och då dessa rader tecknas, skrivs den om av en av skolans lektorer, Bengt Utterström. Det kunde vara tillräckligt att i detta sammanhang hänvisa till dessa båda kunniga skolmäns arbeten, det mer än 40-åriga och det ännu ej färdiga. Emellertid kräver arkivförteckningen ett par ord av förklaring - ett nödtorftigt underlag av upplysningar för att förstås även av lekmannen, den skolhistoriskt oerfarne. I Västerås fanns, som i övriga svenska stiftsstäder alltsedan medeltiden en domkyrko- eller katedralskola. Över dess historia faller ett mycket sparsamt ljus, men handlingar från 1500-talet saknas ej helt i läroverksarkivet (se A 1:3). Och i början av 1600-talet tar lärdomen säte vid Västmanlands Svartå. Det sker med Johannes Rudbeckii tillträde till biskopsstolen i Västerås år 1619. Under 27 fruktbara ämbetsår bygger han upp en hel skolstad kring den mäktiga högmedeltida domen, innefattande ett 10-tal lektorsgårdar samt tre skolhus, två öster om kyrkan, Collegium Sapientiae och Collegium Eloquentiae, och ett väster därom, Collegium Pietatis. Han samlar omkring sig en mängd dugande lärare, en Ericus Holstenius, en Jonas Columbus, en Andreas Erici Dalecarlus (Stiernhöök), en Georgius Olai Lilja (Stiernhielm). Och han skaffar sin stora skapelse ett fast underlag genom omfattande tiondeförläningar och en kunglig författning, fundationsbrevet av den 25 mars 1623. Detta brev bekräftar tillkomsten av Västerås Gymnasium, Sveriges första. Vad var då det nya, som av Johannes Rudbeckius tillfördes svenskt skolväsen? Den frågan kan enklast besvaras med tre ord: "den gymnasiala formen", ämneslärarna, lektorerna . Men gymnasiet var ej allt i den store biskopens skolstad. Under detsamma organiserades ett pedagogium, en trivialskola, från år 1628 med egen rektor, dock eljes i organisatoriskt hänseende med gymnasiet förenad. Över gymnasiet återigen inrättade Rudbeckius ett prästseminarium, det yppersta i dåtidens Sverige, inhyst i Collegium Pietatis, nuvarande konsistoriehuset. Med trivialskolan intimt samordnad, utvecklades "en praktisk borgarskola", en skrivklass, senare benämnd apologistklassen. Gymnasietryckeri och boklåda inrättades; det gamla medeltida biblioteket utbyggdes. Drottning Kristina gav den nya bildningshärden ett ej mindre värdefullt stöd än före henne Gustav II Adolf. Och biskop Olof Laurelius visade sig som en värdig arvtagare till Johannes Rudbeckius (död 1647). Emellertid stiger den svenska bildningens nivåmärken under 1600-talets lopp, och med 1724 års skolordning har Västeråsgymnasiets försprång framför systerinstitutionerna i övriga stiftsstäder helt inhämtats. Johannes Rudbeckii imponerande skolstad har då också även i yttre hänseenden mist en del av sin glans. Flera av lektorsgårdarna och ett av skolhusen förintades av 1714 års förödande brand och blevo ouppbyggda. På någon av tomterna anlades dock - och det är väl värt att notera - år 1752 av Linnélärjungen Andreas Carlbaum en botanisk trädgård. Åtskilliga av 1600- och 1700-talens skolordningar lämnade Västerås högre skolväsen relativt oberört. Så ej 1820 års. Enligt den skulle i Västerås finnas apologistskola, högre lärdomsskola (tidigare trivialskolan) och gymnasium, de båda förstnämnda skolorna under samma rektor. En ökad självständighet för den lägre skolformen förmärktes efter denna refom; ja, en klar tendens till särskild arkivbildning för lärdoms- och apologistskolan yppar sig. Vi äro emellertid inne i en övergångstid. Vad som skilts skall snabbt oupplösligt förenas. Det sker genom kungl. cirkuläret den 6 juli 1849, varigenom de tre skolformerna sammanslås till "ett sammanhängande läroverk". Denna sannskyldiga revolution i vår skolhistoria, intimt förknippad med upphörandet av de döda språkens dominans i den högre undervisningen, genomfördes i Västerås med kraft av rektorn vid högre lärdomsskolan, den dynamiske Lars Westerlund. Vid gymnasierna hade rektoratet vandrat mellan lektorerna. Vid högre allmänna läroverket blir det fast. Förste innehavare av ämbetet blir Westerlund. Under hans tid tillkommer, enligt ritningar signerade år 1852 av arkitekten P.J. Ekman, en ny vacker läroverksbyggnad i stället för det delvis förrudbeckianska "Collegium Sapientiae", rivet 1855. I vad avser det sist förflutna århundradets händelser finnes skäl att gå snabbt fram. Västerås Högre Allmänna Läroverk har varit ett av många; dess individuella särdrag äro ej så utpräglade, att de här böra markeras. Om växtkraft - stadens egen - talar nybyggena, Gamla annexet 1901-1904 och Nya annexet 1914-1915, båda närmast föranledda av reallinjens utbyggnad och behov, samt Gymnasiebyggnaden i tidigt 50-tal. Ytterligare något senare, år 1956, stod stifts- och landsbibliotekets byggnad färdig, och dit överfördes läroverkets bibliotek - eller, rättare, den del därav som ej hade aktuell betydelse för undervisningen. Ett par år senare blev läroverket av med sin självständiga ekonomiska förvaltning. Det skedde per den 1 juli 1957, då även den högre lokala undervisningen underordnades den kommunala skolstyrelsen. Institutionens officiella namn är nu, enligt en tanke yttrad av Gustav VI Adolf på hans Eriksgata, Rudbeckianska skolan. Rudbeckianska skolans arkiv deponerades i maj 1965 i Västerås stadsarkiv för ordnande och förtecknande. Västerås den 30 juni 1965 Sven Olsson stadsarkivarie

Placering

1333

Länkar

Det finns inga länkar