Arkivbildare: VÄSTERÅS KAFÉBOLAGS ARKIV

Grunduppgifter

VÄSTERÅS KAFÉBOLAGS ARKIV
105
1934 - 1961
Västerås
  • 198000005 Västerås stad 1863-1970
H I S T O R I K Västerås stadsarkiv 105 VÄSTERÅS KAFÉBOLAG Den 23 febr 1933 tillsatte stadsfullmäktige i Västerås en kommitté med uppgift att förutsättningslöst utreda frågan angående försäljning till avhämtning och utskänkning av pilsner i staden. Ordförande i kommittén blev den driftige nye borgmästaren Thorvald Bergquist. Utredningen genomfördes snabbt - enligt många för snabbt och utan stöd av statistisk belysning av rådande förhållanden. Kommitténs betänkande är daterat den 18 september 1933. Ett kafébolag enligt Normamönster skulle bildas. Bolaget skulle äga monopol på den icke restaurangmässiga utskänkningen av öl i staden. Oktrojen för "Automaten", stadens enda tidigare ölkafé, skulle indragas. Vinsten, efter utdelning av 6 % till aktieägarna, skulle användas för främjande av allmännyttiga, välgörande eller därmed jämförliga ändamål. Alla tillstånd till försäljning av pilsner för avhämtning, 15 st., skulle indragas och avhämtningsförsäljningen koncentreras till fyra ställen, två för vardera av stadens båda bryggerier. Efter en stormig debatt, dominerad av borgmästare Bergquist, biföll stadsfullmäktige den 22 februari 1934 detta förslag. I vad avsåg avhämtningen hävdes beslutet av länsstyrelsen. Men kafébolaget kunde den 14 november 1934 konstitueras. Ledamöter av styrelsen blev stuveriförmannen Carl Hellström, skorstensfejarmästaren C.W. Karlsson och kassören Gösta Lundberg för staden samt för aktieägarna f. guldsmeden Emil Tengström och drätseldirektören Theofil Öberg. Ombudsman och verkställande tjänsteman blev e.o. hovrättsnotarien Erik Genell. Avsaknad av lämplig lokal föranledde bolaget att ej omedelbart träda i verksamhet. Under år 1936 kunde emellertid lokaler förhyras i kv. Lorens, Stora gatan 6-8, och sitt första utskänkningstillstånd fick bolaget i september 1936. Den 19 juli 1937 registrerades Västerås Kafébolag, och utskänkningsrörelsen öppnades den 2 augusti s.å. Starten var god, och per den 1 oktober 1938 kunde den s.k. Automatrestaurangen i huset Hantverkargatan 5 övertagas, även den för drift i bolagets regi. "Automaten" måste på grund av rivning nedläggas efter blott ett år, och någon ersättning kunde under byggnadsstoppets år på 40-talet ej ernås. Men rörelsen gick bra; pengar avsattes i viss mån till ny byggnad samt i övrigt till åtskilliga angelägna samhällsändamål. Genom beslut av stadsfullmäktige den 28 juni 1945 vidgades omsider bolagets kontroll över pilsnerkonsumtionen till att avse jämväl avhämtningsföräljningen. Denna skulle ordnas enligt Sundbybergssystemet. Föreskrifter för hanteringen godkändes av fullmäktige den 31 maj 1946. Bolaget skulle bedriva utminuteringen över till en början, 18 speceriaffärer. Kontrakt med dessa ingicks. Ett nytt skede inleddes därmed i Kafébolagets historia, markerat även genom Erik Genells frånfälle den 5 juni 1946. Verkställande direktör blev härefter Gösta Lundberg. Rörelsen fortfor att ge vinst, och år 1954 kunde omsider kontrakt tecknas om ytterligare en utskänkningslokal, belägen i ny fastighet i kv. Knut i hörnet Smedjegatan-Sturegatan. Där öppnades restaurangen Smedjan den 26 april 1956. Detta var början till slutet för bolaget. 1955 års rusdrycks-och ölförsäljningsförändringar försatte restaurangnäringen i ett krisläge, och Smedjan blev från början ett förlustföretag ej minst p.gr. av att ekonomiavdelningen dimensionerats jämväl för en barservering, vilken ej fick utföras. Per den 1 april 1958 trädde bolaget i likvidation. Serveringen i lokalen vid Stora gatan, den s.k Mimerrestaurangen, fortsattes av likvidatorerna, dock blott intill den 1 oktober 1961, och likvidatorernas slutredogörelse presenterades och godkändes i maj 1964.

Placering

88

Länkar

Det finns inga länkar