Arkivbildare: BYGGNADSNÄMNDENS ARKIV

Grunduppgifter

BYGGNADSNÄMNDENS ARKIV
Fram till 1/1 2014 är byggnadsnämndens andra förvaltningar Stadsingenjörskontoret () och Lantmäteriförvaltningen egna arkivbildare, medan stadsbyggnadskontorets handlingar förtecknats under byggnadsnämnden.
68
1875 -
  • - - ---
H I S T O R I K Västerås stadsarkiv 68 BYGGNADSNÄMNDENS ARKIV Inledning Rubricerade nämnd är ett barn av1874 års byggnadsstadga för Sveriges städer. Dess första besättning valdes av stadsfullmäktige i december 1874. Verksamheten begynte med det nya året. Den 10 maj 1875 fastställdes av KB en ny byggnadsordning för Västerås - den tidigare hade gällt sedan 1828. Verksamheten gav snabbt skäl till preciseringar. En ny mer specifik byggnadsordning bär fastställelsedatum den 29 september 1889. Trots alla förändringar i stadsbyggnadsarbetet som orsakades av bl a en ny tid med nya trafiktekniska förhållanden bestod densamma till 1934 (dat. 29/8). Då hade en ny stadsplanelag och en ny byggnadsstadga för riket tillkommit (1931). Som sin förvaltningschef betraktade 1800-talets byggnadsnämnd - till en början i strid med drätselkammaren - stadsingenjören. Befattningen tillkom genom ett stadsfullmäktigebeslut i september 1874. Den utvecklades i samband med ett tjänsteskifte 1909 till en dubbelfunktion. Den nye innehavaren, civilingenjören Gösta Smitt, blev på samma gång byggnadschef och stadsingenjör. En tjänstedelning har senare - först tillfälligt på 30-talet, mer definitivt på 40-talet - ägt rum. Från den synpunkt som här anlägges är dock dessa förhållanden av underordnad betydelse. Stadsingenjören i Västerås har, såväl i sin egenskap som byggnadschef som i sin egenskap av chef för mätningsväsendet, varit självständig arkivbildare, och från denna arkivbildning kan här bortses. I samband med organisationsförändringen 1909 fick emellertid byggnadsnämnden en ny tjänsteman, en stadsarkitekt på heltid. Denne, den numera vittbekante Erik Hahr, är embryot till nämndens senare och nuvarande förvaltning. Några stolpar ur utvecklingen: Med år 1936 blev stadsarkitektbefattningen i princip en fulltidstjänst. År 1947 uppdelades stadsarkitektkontoret i en arkitektavdelning och en stadsplaneavdelning, den sistnämnda med en ordinariesatt stadsplanearkitekt som chef. Med år 1954 parallellställdes de båda avdelningarna som sinsemellan självständiga kontor. Slutligen per den 1 februari 1963, hävdes splittringen. En helt ny organisation tillkom. Under förvaltningschefen, stadsbyggnadschefen , ställdes ett stadsbyggnadskontor, fördelat på fem avdelningar, generalplaneavdelning, stadsplaneavdelning, byggnadslovsavdelning, byggnadsinspektionsavdelning och kansli. Stadsplaneavdelningen rymmer två arbetsgrupper, den ena sysslande med innerstads-, den andra med ytterstadsfrågor. Byggnadsnämndens arkiv skall i princip omfatta allt det material som avsatts inom stadsbyggnadskontoret och dess historiska föregångare. Västerås i stadsarkivet den 12 oktober 1971 Sven Olsson stadsarkivarie Byggnadsnämndens andra förvaltning t o m 31/8 2014, Lantmäteriförvaltningen, har utgjort en egen arkivbildare fram tills dess att de två förvaltningarna slogs samman. Sammanslagningen skedde 1 sept 2014 och innebar att de två förvaltningarna gick samman till en enhet benämnd Stadsbyggnadsförvaltningen. Det övergripande motivet var effektivisering. Avdelningsstrukturen förändrades inte vid sammanslagningen. Stadsbyggnadsförvaltningen består fr o m 1/9 2014 av följande avdelningar: strategisk avdelning, planavdelning, bygglovavdelning, kommunal lantmäterimyndighet, geografisk information och administration. I och med sammanslagningen avslutas arkivbildaren Lantmäteriförvaltningen och uppgår i arkivbildaren Byggnadsnämnden.

Placering

1205

Länkar

Det finns inga länkar