Arkivbildare: VÄSTERÅS TEATERBOLAGS ARKIV

Grunduppgifter

VÄSTERÅS TEATERBOLAGS ARKIV
540
Västerås
  • 198000005 Västerås stad 1863-1970
H I S T O R I K Västerås stadsarkiv 540 VÄSTERÅS TEATERBOLAGS ARKIV Thalia har genom århundradena haft många boningar i Västerås. Tillkomsten av den nuvarande, mer permanenta har sin upprinnelse i debatten om första stadshusbygget kring senaste sekelskiftet. Någon taeater- och musiksalong blev av kostnadsskäl icke inrymd i det stadshus-stadshotell som efter ritningar av Erik Hahr uppfördes vid Stora Torget. Men en särskild kommitté med uppgift att utreda frågan om en dylik lokal tillsattes år 1903. Kulturkommittér ha ofta svårt komma till förslag, så även denna. Först år 1910 lät den höra av sig. Man framlade ett av arkitekten Arvid Grane i samråd med teaterdirektören Albert Ranft uppgjort förslag, avseende en teaterbyggnad med salong och två rader för 295.000 kronor. Förslaget inköptes men förverkligades icke. Liv blåstes emellertid i stadens teaterfråga år 1913, då några behjärtade kommunalmän och stadsborgare bildade Västerås Teateraktiebolag. Man kunde bygga på kommitterades erfarenheter och studier av förhållandena i andra städer. Från början stod klart, att företaget icke skulle kunna realiseras utan stadens medverkan. En motion om kommunal aktieteckning initierades i stadsfullmäktige. Drätselkammaren ställde sig positiv. Den föreslog att staden skulle biträda med 25% av byggnadskostnaden samt tomt mot likvid i aktier. Fullmäktige beslöto i enlighet härmed. Sedan en tidigare tanke att förlägga teatern till Fiskartorget övergivits, valdes tomt vid Slottsgatan mellan Västgötegatan och Återvändsgränd. Stadsarkitekt Erik Hahr ritade, och den 19 augusti 1915 kunde byggnaden invigas. Kostnaderna belöpte till 252.000 kronor, tomten inräknad. - Under de första åren var teaterbolagets verksamhet i den nya byggnaden ekonomiskt lyckosam. Föreställningarna drogo fulla hus, och härtill kommo goda inkomster genom lokaluthyrning för biografändamål. Vinster kunde redovisas. Men första fredskrisen under det begynnande 20-talet krävde sin tribut i form av starkt minskad publikfrekvens. Låneborgen av staden begärdes och erhölls 1925, i samband varmed stipulerades att staden skulle tillsätta 2 av 7 ledamöter i bolagets styrelse. Härmed var emellertid bolagets ekonomiska betryck ingalunda varaktigt bragt ur världen. Från år 1929 har staden måst stödja bolaget med årliga anslag. Dessa ha dock varit förhållandevis mycket blygsamma. Detta gäller särskilt tiden före 1948, då bolaget löste sig från tidigare löpande hyreskontrakt med Skandinaviska Biograf AB. Att kostnaderna för verksamheten kunnat hållas nere har berott på stor idealitet och offervillighet - med ett enda sorgligt undantag - från deras sida som stått i verksamhetens ledning. Då lokalerna med den 1 juni 1948 upphörde att betjäna biografändamål, innebar det att den där bedrivna kulturella verksamheten i hög grad intensifierades. Det kan sägas, att den sceniska konsten först därmed fick ett verkligt hem i Västerås. Det har på Västerås Teater spelats yrkes- och amatörteater. Yrkesteatern har dominerat, under de senaste 20 åren väsentligen framförd av Riksteatern. Den 1 juli 1947 knöts amatörskådespelaren Sigurd karlsson till teatern. Han förestod sedan med stor heder denna till 1 juli 1963. Då hade sedan ett par år rått en rätt kraftig opinion i staden för ett ytterligare berikande av dess teaterliv. En kommunal teaterkommitté hade tillsatts. På dess förslag inrättades nu en teaterintendentur. Dess innehavare blev föreståndaren för Pionjärteatern Arthur Hultling. Ett nytt kapitel i Västerås teaterhistoria har begynts.

Placering

68

Länkar

Det finns inga länkar