Arkivbildare: SVENSKA METALLVERKENS ARKIV

Grunduppgifter

SVENSKA METALLVERKENS ARKIV
Nordiska metall AB Sala silvergruva
931
  • - - ---
H I S T O R I K Västerås Stadsarkiv 931 AB SVENSKA METALLVERKEN Den 5 okt 1897 bildades företaget Nordiska Metallaktiebolaget av bland annat direktören och kommunalmannen Olof Fredrik Wijkman och ingenjörerna Göran Wenström och Gustav Abraham Granström. Wijkman hade tidigare startat Vesterås mekaniska verkstad, som var Västerås första stora industri och blev en av landets ledande tillverkare av lantbruksmaskiner. Wenström och Granströms tidigare bolag hade utgjort ena parten vid bildandet av Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (ASEA) 1890. En annan nyckelperson vid bolagets bildande var James Forssted som bott i USA 18 år och bidrog med stora kunskaper om världens ledande företag i branschen. Nordiska Metallaktiebolaget, eller "Nordiskan" som bolaget kom att kallas, skulle inrikta sin verksamhet på förädling av metaller, framför allt koppar. Verksamheten förlades till Västerås. Nordiska metall AB kom att utgöra grunden till Svenska metallverken vars stomme bildades då Nordiska metall år 1907 gick samman med Granefors bruk (Blekinge) och Skultuna Bruk (Västmanland). Ett nytt bolag bildades - Aktiebolaget Svenska Metallverken. Trångfors och Skultuna kraftstationer kunde förse produktionen med elkraft. Tidvis hade också bolaget egen gruvdrift, från 1911 till 1938 ägde man Sala silvergruva och gruvor i Kaveltorp, Kopparbergs län, fanns i bolagets ägo 1917 till 1946. Under mellankrigstiden rådde svåra år för Metallverken som också måste konkurera med Finspong Metallverk. Men under1940-1960-talet expanderade bolaget kraftigt. VD vid denna tid (1942-1960) var Carl August Jacobsson. 1942 köpte Metallverken upp Finspongs Metallverk vilket också innebar att Metallverken blev ägare till Firma Wäsby Verkstäder. Det senare företaget gavs namnet Väsbyverken och verksamheten inriktades på varmpressade detaljer. Tillverkningen av aluminium samt rör i koppar, aluminium och legeringar koncentrerades till Finspångsverken. Finspångsverken blev också först i Sverige med att tillverka aluminiumfolie 1936. Metallverken hade en omfattande laboratorieverksamhet och ett nytt, modernt laboratorium anlades i Västerås 1942. Bolaget hade också ett stort internationellt utbyte med företag inom metallindustrin från hela världen, både genom kundrelationer men också genom informationsutbyten och studiebesök. En del av denna verksamhet speglas i de reserapporter som finns bevarade. 1970 köptes Metallverken upp av Gränges och det nya bolagsnamnet blev Gränges Essem. Gränges Essem delades 1974 upp i fyra företag, Gränges Metallverken, Gränges Aluminium och Gränges Weda (tidigare Ugnsbolaget). Det sistnämnda företaget hade redan tidigare fungerat som ett självständigt företag. Gränges AB förvärvades i sin tur av Elektroluxkoncernen 1980 efter att Gränges AB i slutet av 1970-talet överlåtit sina mellansvenska gruvor, järnverket i Oxelösund och järnvägsrörelsen till det nybildade Svenskt Stål AB (SSAB). Elektrolux styckade därefter stegvis upp företaget och sålde ut de olika delarna. Koppardelen av det gamla Gränges Essem, Gränges Metallverken, avyttrades till finska konkurrenten Outokumpu Oy 1986. Kopparindustrin inom Outokumpu drevs under namnet Outokumpu copper. Efter köpet följde en strukturering där man kom fram till att metallverk för förädling av avancerade halvfabrikat i koppar och mässing var överrepresenterade i Norden och produktionsutrustning från Västerås flyttades bland annat till Spanien och USA. Outokumpus 1100 anställda i Västerås krymptes till 400. Idag är Outokumpus verksamhet i Västerås nedlagd och stadsdelen Kopparlunden, en gång Metallverkens hjärta, inhyser bl a Culturen, Teknikbyn, gymnasieskola, bostäder och flera företag. Tillsammans med Asea gjorde Metallverken Västerås till en modern och betydande industristad och satte på många sätt sin prägel på staden. Flera starka kopplingar fanns också mellan de båda bolagen där Metallverken producerade många av de halvfabrikat som Asea behövde i sin verksamhet, t. ex tråd, plåt och rör. Som arbetsgivare sysselsatte de båda bolagen tillsammans tusentals anställda, vilket lockade arbetskraft till Västerås från andra delar av Sverige och andra länder. Runt företagen skapades ett stort behov av bostäder, skolor, sjukvård, rekreationsmöjligheter m.m. Nordiska Metallaktiebolaget byggde sina första arbetarbostäderna 1898 vid dåvarande Emausgatan och Wijkmansgatan i nära anslutning till fabriksanläggningarna. Senare byggdes bostäder på Lovisebergsvägen och Vita Sandsgärdet. Under expensionsåren efter andra världskriget blev bristen på bostäder stor och bolaget ställde bland annat iordning baracker för kollektivanställda ungkarlar på Korsängsvägen. Vidare byggdes tjänstemannabostäder på Agnesgatan och ett lägenhetshotell kallat "Profilen" som blev ett av Västerås första riktiga höghus. 1957 uppfördes 83 egnahemsvillor på Norra Malmaberg. Karelstorpet i Grytaområdet var Metallverkens egen fritidsgård som kunde disponeras av bl a idrottsföreningen och användas vid olika fester och sammankomster. Man hade även rekreationsanläggningar i Herrfallet (Södermanland) och Framnäs i Västerås. Från mitten av 1950-talet fram till 1973 drev man också den egna Industriskolan som rekryterade ca 15-20 elever per år. Se arkivhistorik för kommentar om arkivet. Se också Skultuna Bruks och Outokumpus arkiv. Vidare läsning: De sextio åren - Västeråsverken 1897-1957 sammanställd av Vera Ölmedal utgiven av AB Svenska Metallverken Historien om oss - Mellaverkare i kropp och själ utgiven av Outokumpu copper Historik från Nordiska Metallaktiebolaget till Outokumpu copper broschyr Ett glänsande sekel - koppar och aluminium i Sverige 1897-1997 av Ulf Wickbom Litteraturen finns bl a att läsa hos Västerås stadsarkiv Västerås 2013-11-29 Annika Olsson

Placering

23

Länkar

Det finns inga länkar