Arkivbildare: BYGGPAUL

Grunduppgifter

BYGGPAUL
Byggnadsaktiebolaget Paul Anderson Paul Andersons industrier
942
Västerås
  • - - ---
H I S T O R I K Västerås stadsarkiv 942 BYGGPAUL Byggnadsaktiebolaget Paul Anderson, sedermera ByggPaul, blev den dominerande byggnadsentreprenören gällande kontors- och industribyggande när landsortsstaden Västerås under 1900-talet omvandlades till en handels- och industristad. Tillsammans med ICA och ASEA var företaget en av de största arbetsgivarna i Västerås under expensionsåren. 1915 bildade ingenjören Paul Anderson, bördig från Karbennings socken, en egen byggnadsfirma. De dominerande uppdragsgivarna under den första tiden var de stora bruken i Bergslagen som vid denna tid behövde upprusta masugnar, valsverk och smedjor för att möta krigstidens stora efterfrågan på järn och stål. Firman uppförde också ett antal kraftstationsbyggnader, t. ex kraftstationerna vid Högfors Bruk, Silverhöjden och Bofors. Krigsslutet och den därpå följande depressionen minskade mängden arbeten radikalt och verksamheten gick på sparlåga för ingenjör Andersons firma. Men 1925 fick man en stor beställning från ASEA i Västerås, verkstadshallen vid Emaus. Detta blev starten för det industribyggande som sedan blev företagets specialitet och även för ett långvarigt samarbete med ASEA. Från starten 1915 och fram till 1937 hade firman drivits som privatföretag av Paul Anderson. Men 1937 ombildades företaget till aktiebolag med Paul Anderson som VD och Byggnadsaktiebolaget Paul Anderson, till vardags kallat ByggPaul, blev det inregistrerade firmanamnet. Bland det stora antalet projekt som företaget utförde under 1950-1960-talen märks förutom Emausverkstaden exempelvis Finnslättsverkstaden och Melkerkontoret för ASEA, trafiktunneln under Torggatan och Hantverksgatan i Västerås, Rocklundahallen samt ett stort antal industribyggnader för Svenska metallverken (kronologisk förteckning över utförda byggnadsarbeten 1916-1964 finns bland arkivhandlingarna). Företaget utförde också en mängd uppdrag utanför Västerås, exempelvis beställningar från Iggesunds bruk, Smedjebackens valsverk och Surahammars Bruk, generalentreprenör för Valbo köpcenter i Gävle, uppförandet av ett pappersbruk i Piteå för AB Statens skogsindustrier och en större siloanläggning för löscement i Luleå. Entreprenadprojekten i Norrland ledde till att företaget öppnade en filial för Norrland med kontor i Piteå, och utförde därefter byggen som raketskjutfält i Kiruna, avloppsreningsverk och varuhuset Tempo i Kalix och ett större sovringsverk i Svappavaara för LKAB. 1947 beslutade företaget att starta tillverkning och försäljning av färdigblandad betong i Västerås. Kungsängsfabriken, uppförd 1946, var Sveriges tredje i ordningen som tillverkade färdigblandad betong. Under åren 1964-65 etablerade företaget ännu en betongfabrik i Västerås, Trundhemsfabriken, som dels skulle leverera till externa beställare och dels skulle leverera betong till påltillverkning. Betongfabriksrörelsen lades på ett särskilt företag som drevs som kommanditbolag under namnet Västeråsbetong, Mattson & Co. 1953 startades även en betongfabrik i Örebro som drevs i byggnadsbolagets egen regi. Vid betongfabriken i Örebro började man så småningom bedriva entreprenadverksamhet i form av läggning av betonggolv under det 1965 inregistrerade företagsnamnet Ekebro AB. Antalet åtaganden växte och bland de större beställningarna kan nämnas Hotell Mitropa (Sassnitz), Hotell Neptun (Wardemünde) och Tekniskt centrum, Volvo (Göteborg). Under 1970-talet blev den offentliga sektorn en stor beställare då man satsade på att bygga skolor, sjukhus och bostäder. Även tunga lyft och tunga transporter blev verksamheter som utfördes av företaget. Då byggandet involverade allt mer tunga och stora enheter som skulle monteras ökade kraven på möjlighet att utföra tunga lyft med mobila enheter. Företaget beslutade att starta en tunglyftsavdelning och den första mobilkranen köptes in 1951. Den stora efterfrågan på mobila kranar växte och 1965 hade man 14 kranar. Tunglyftsavdelningen inom företaget hade sin huvudstationsort i Västerås med filialer i Eskilstuna och Piteå. 1969 omorganiserades bolaget då tre företagsenheter bildades under moderbolaget Paul Andersons industrier AB (PAI). Dotterbolag blev ByggPaul AB som skulle koncentreras på byggande, Kramo Montage AB för tunga lyft, tunga transporter, maskinuthyrning och industrimontage och Ekebro AB för tillverkning och leverans av betong innefattade verksamheten vid de två betongfabriker och den pålfabrik som man då drev i Västerås samt fabriker i Arboga (f d Jonitfabriken, inköpt 1968 av Ekebro AB) och Örebro. 1971 övertogs betongfabriken i Hallstahammar, Vallby betong, av Ekebro AB. Från 1966 arrenderade man dessutom en betongfabrik i Hallsberg. 1974 bröts maskinuthyrningen ut ur Kramo Montage och Kramo Byggservice AB bildades. Under början av 1970-talet förvärvades ytterligare företag till koncernen, förutom tidigare nämnda även Tekniska byrån AB (Kristinehamn), Metodbyggen AB (Stockholm), Maskinsvets AB, Magnusson & Lundberg AB (Västerås), Gerdin & Hedström AB (Örebro) samt betongfabriken i Falun. Moderbolaget börsnoterades 1983 med namnet Andersons. 1990 hölls byggmässan Bo'90 i Västerås och i samband med detta invigdes ByggPauls 81 meter höga byggnad med glasfasad, Skrapan. Detta år blev kulmen för nybyggandet i Västerås. Den svenska byggboomens kollaps ledde bland annat till att de snabbt sjunkande fastighetsvärdena slog hårt mot nybyggen som Skrapan. Moderbolaget Paul Anderson industrier AB drabbades hårt av krisen och fick omkonsolideras. Paul Anderson Fastigheter AB (Nya Andersons) bildades.

Placering

0

Länkar

Det finns inga länkar